Hur kan det fortfarande göra lika ont?
hur i hela världen kan saknaden efter Blomman fortfarande göra lika ont som i sekunden jag fick veta att hon var borta?
Jag hittade en stor tuss av hennes svans igår, jag antar att mamma klippt av den och sparat den till senare. Jag var tvungen att lukta på den och den luktade precis som Blomman gjorde. Precis exakt likadant. Det gjorde mig ledsen eftersom att det är det sista jag har som luktar som henne och lukter försvinner. Snart är det sista spåret av hennes lukt borta. Jag kommer sldrig få borra in min näsa i hennes lurviga päls och förnya minnet av lukten. Aldrig mer kommer jag få reda ut den ömtåliga svansen och aldrig med göra en turfläta i manen innan en tävling...
Aldrig är så lång tid...
Alldeles för lång tid!
Hur klarar man sig utan någon man älskat allra mest!?
Jag hittade en stor tuss av hennes svans igår, jag antar att mamma klippt av den och sparat den till senare. Jag var tvungen att lukta på den och den luktade precis som Blomman gjorde. Precis exakt likadant. Det gjorde mig ledsen eftersom att det är det sista jag har som luktar som henne och lukter försvinner. Snart är det sista spåret av hennes lukt borta. Jag kommer sldrig få borra in min näsa i hennes lurviga päls och förnya minnet av lukten. Aldrig mer kommer jag få reda ut den ömtåliga svansen och aldrig med göra en turfläta i manen innan en tävling...
Aldrig är så lång tid...
Alldeles för lång tid!
Hur klarar man sig utan någon man älskat allra mest!?
Då var det slut
slut på min fina ponny Blommans liv. Hon är borta, för alltid.
Fan.
Fan.
